Optimering av styrsystem är lättplockad frukt
Den lägst hängande frukten när det gäller energieffektivisering är optimering av styrsystemet. Det ger stort värde, kostnaden är låg och återbetalningstiden oftast mellan 1-2 år.
Hur optimerar man värmesystem
Värmekurvan är felinställd i alla hus (läs mer om detta i artikeln ”Hur mycket kan man spara”) vilket ger upphov till varierande inomhustemperatur och slöseri med energi. Alla dagar då innetemperaturen är högre än den önskade slösar vi bort energi. Om vi vill minska det slöseri som beror på felinställda styrsystem och samtidigt uppnå en stabil inomhustemperaturen finns det två metoder:
- Korrigera den felaktiga värmekurvan i styrsystemet och hålla den uppdaterad
- Manipulera styrsystemet kontinuerligt så att man får andra elementtemperaturer än den inställda värmekurvan ger
Metod 1
Man mäter vid vilka utomhustemperaturer värmekurvan är fel och justerar där den är fel (som ofta är olika vid olika temperaturer). När grundinställningen/kalibreringen är gjord ser man till att den hålls uppdaterad för att hantera att förutsättningarna utomhus ändras, så som luftfuktighet, solinstrålning etc.
Fördelar
- Styrsystemet bestämmer fortfarande vad det ska vara för elementtemperatur, vilket gör lösningen robust och har hög toleransnivå mot störningar.
- Om t.ex. signaler från sensorer eller internet tillfälligt försvinner kommer styrsystemet fortfarande reglera temperaturen på ett optimalt sätt.
- Inget fysiskt ingrepp görs i systemet. Ansvarsfrågan blir tydligare om något går fel jämfört med om man fysiskt kopplat in sig i systemet.
Nackdelar
- Man bör kunna koppla upp sig mot styrsystemet vilket inte alltid går.
- Om det inte går att koppla upp sig mot styrsystemet måste manuella justeringar göras med jämna mellanrum.
Metod 2 finns i flera varianter.
Direktstyrning
Man låter inomhustemperaturen påverka elementtemperaturen direkt. Låt oss säga att man har 0 grader ute och värmekurvan säger att vi ska ha 40 grader på elementen. Man önskar 21 grader inne men den uppmätta temperaturen blir 22 grader. Då går direktstyrningen in och minskar elementtemperaturen så att temperaturen inomhus minskar. Om det istället blir kallare än 21 grader inomhus så ökar direktstyrningen elementtemperaturen.
Manipulation av styrsignalen till ventilen eller signalen från utomhustemperatursensorn
I princip samma mål och resultat som i metod 1 men istället för att justera den felaktiga värmekurvan påverkar man styrsignalen som reglerar ventilen eller signalen från utomhustemperatursensorn. På så sätt kan man åstadkomma rätt elementtemperatur och önskad inomhustemperatur trots att värmekurvan är felinställd.
Fördelar
- Enkel och snabb att implementera.
- Man behöver inte uppdatera den felaktiga värmekurvan.
Nackdelar
- Den blir mindre exakt (endast Direktstyrning).
- Den har en begränsning i hur mycket direktstyrningen tillåts påverka elementtemperaturen (endast Direktstyrning).
- Om ett stort antal lägenheter är exponerade för t.ex. vårsol och andra inte kan det bli kallt i delar av huset som inte har solinstrålning (solenergi).
- Den tar inte hänsyn till att en del av den temperaturen man mäter inne i fastigheten är externt tillförd så som matlagning, vädring etc. vilket då kan få ett genomslag i hur fastigheten styrs (endast Direktstyrning).
- Om internet eller signalen från inomhussensorerna försvinner börjar styrsystemet reglera enligt den felaktiga värmekurvan igen.
Vilken metod som är att föredra kan bero på hur gammalt styrsystem man har, hur underhållsplanen ser ut för tekniska installationer i fastigheten eller hur man resonerar kring risker med att integrera tredje part system etc.
