Felaktiga inställningar ger upphov till 10-15% slöseri

Att se till så att styrsystemet fungerar optimalt är den absolut lägst hängande frukten. Bättre kontroll och styrning minskar inte bara energianvändandet, det skapar även ett bättre inomhusklimat.

Vem är det som styr egentligen

För att förstå hur man ska optimera behöver man först förstå varför det inte fungerar optimalt innan man optimerar. Som du kan läsa om i artikeln ”Hur fungerar värmesystem” så finns det en tabell (som kallas värmekurva). Styrsystemet använder den för att bestämma vilken temperatur det ska vara på elementen vid olika utomhustemperaturer. Tanken är att tabellen ska anpassas på ett sånt sätt så att man får önskad inomhustemperatur, t.ex. 21 grader inomhus oavsett vilken temperatur det är utomhus. I praktiken är det väldigt få som kalibrerar sina värmekurvor och i många fall är de fortfarande fabriksinställda många år efter fastigheten byggts.

Hur mycket energi slösas bort

Som du kan läsa i ”Hur fungerar ventilationssystemet?” finns det bestämmelser för hur ventilation av bostäder ska gå till. I bostäder kan/får man därför inte effektivisera genom att minska eller styra ventilationen. Då återstår bara att se till så att man inte har onödigt varmt inomhus. När värmekurvan är fel leder det till att man ibland har onödigt varmt inomhus. Temperaturerna varierar från vecka till vecka eller månad till månad och ibland är det 22 grader, ibland 23 eller 21 grader inomhus. Alla dagar då innetemperaturen är högre än den önskade slösar vi bort energi. När man optimerar styrsystemet ges värmesystemet förutsättningar att hela tiden hålla den önskade måltemperaturen och då undviker vi det systematiska slöseriet som annars sker p.g.a. felaktigt inställningar.

Hur mycket finns det att spara

För att identifiera hur mycket energi vi slösar bort (och därmed kan spara med en optimering) använder vi oss av en förenklad tankemodell. Vi börjar med att bestämma vilken medeltemperatur det är ute under hela uppvärmningssäsongen. Det optimala energibehovet är då den mängd energi  som behövs för att värma upp huset från medeltemperaturen utomhus till den önskade inomhustemperatur. Under uppvärmningssäsongen i Stockholm är exempelvis medeltemperaturen ungefär 4 grader. En vanlig önskad inomhustemperatur är 21 grader. Låt oss säga att vi, istället för att värma upp huset till 21 grader, oavsiktligt värmer upp huset till 23 grader (2 grader extra). Då använder vi 2/(21-4) = 0.12 (12%) mer energi än det skulle göra att värma upp till 21 grader.

Modellen är förenklad och det finns många faktorer som påverkar hur mycket en optimering kan ge. Men den är tillräckligt bra för att säga att potentialen är ca 10-15% vid optimering av värmesystem. Potentialen är helt och hållet kopplad till hur felaktiga inställningar man har från början och kan både vara mycket större eller mycket mindre än så. Vi på Nrlyze har exempel på fastigheter där vi minskat energianvändandet med 25% och andra fall endast 5%.